Digital livscykelhantering för framtiden

Varför behövs digital livscykelhantering?

Många produkter har långa livscykler, med service och reparationer under sin livslängd, med slitdelar som byts ut, användningsmönster som ändras över tid, produktindivider som byter ägare etc.

Den pågående digitaliseringen i samhället möjliggör insamling av data för att övervaka och styra funktioner på distans. Mer avancerade produkter med någon form av hälsotillstånd kan med hjälp av uppkoppling ge ägare och användare verktyg att anpassa sitt handhavande och därigenom både minska kostnader och öka den effektiva livslängden hos produkten.

Digitaliseringen gör många saker mycket smidigare, tyvärr inte bara för användaren utan även för kriminella aktörer. Vi hör dagligen om id- och företagskapningar, it-attacker mot myndigheter och företag, produkter som stjäls och dyker upp utan serienummer på mindre nogräknade marknader, produkter vars historik manipuleras för att kunna säljas till ett högre pris etc.

Sist men inte minst, så ställer miljömedvetenheten och kunskap om kretslopp och återvinning helt nya krav på marknadens aktörer, inte minst tillverkarna, att ta sitt miljöansvar och säkerställa att produkterna återvinns i slutet av livscykeln.

Livscykelhantering har funnits länge, vad är det som är nytt?

Traditionellt har livscykelhantering fokuserat på tre huvudsakliga perspektiv:

1. Kundperspektivet: att minimera förhållandet kostnad/livslängd, dvs säkerställa ett långt liv till en låg kostnad
2. Tillverkarperspektivet: att hantera alla faser i en produkts tillverknings- och underhållsliv, så att en tillverkare kan planera reservdelslager, underhållstjänster och planera utfasning mm. Och därmed minimera (ha kontroll på) utvecklings- och underhållskostnader under en produkttyps/produktfamiljs livscykel.
3. Hållbarhetsperspektivet: Lagstiftning kring återvinning och hållbarhet skapar nya förutsättningar för alla aktörer att miljösäkra produkters livscykel och säkerställa att produkterna återvinns på ett miljömässigt optimalt sätt.

De senaste 30 åren har myndigheter blivit mer aktiva i att reglera miljöaspekter inom tillverkningsindustrin, t.ex. genom EU-lagstiftningarna ELV(End of Life Vehicles),  RoHS (Restriction Of Hazardous Substances) och REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals). Inom bilindustrin samarbetar de flesta bilmärken kring en global databas, IMDS (International Material Data System) med syftet att möta kravställningen från lagstiftningarna ovan. Dessutom registrerar IMDS allt materialinnehåll, vilket ger än bättre förutsättningar för effektiv återvinning. Återvinning och materialhantering kommer bara att bli viktigare, och beröra all tillverkningsindustri.

Leverans- och underhållskedjorna blir alltmer komplexa. Med EUs konkurrenslagstiftning deltar dessutom många spelare i dessa värdekedjor, där företag delegerar arbeten/tjänster i flera led och där inte sällan mindre nogräknade aktörer kan lyckas ta sig in.

Hur kan vi säkerställa att alla dessa aktörer verkligen håller vad de lovar och när problem uppstår inte beskyller andra för sina egna tillkortakommanden?

Det centrala är att skapa ett system där man alltid kan lita på vem som är ansvarig för vad och när, och att den data som samlas in kommer från betrodda källor. Beroende på ambition kan man då göra det väldigt svårt eller omöjligt för elaksinnade aktörer att verka utan upptäckt.

Hur ser livscykeln ut för en digitaliserad produkt?

Tillverkarperspektivet har traditionellt dominerat livscykelhantering av produkter. Uppkopplade produkter möjliggör en komplettering med kundperspektivet, där produktindividerna står i centrum. En digital livscykelhantering möjliggör insamling och lagring av data under en produktindivids hela livscykel, inklusive data från andra sensorer som inte hör till produkten i samband med t.ex. tillverkning, leverans, installation och återvinning.

Data är den nya oljan som driver nya affärer…

Om all denna data kan samlas in och lagras på ett sätt som omöjliggör manipulation av produktindividens historik behöver man inte lita på den tidigare ägaren vid t.ex. ett bilköp, det räcker med att lita på historiken. Kan man dessutom alltid se vem som har (eller har haft) ansvar för produktindividen vid specifika tidpunkter, då blir det enkelt att utmäta ansvar i de fall problem uppstår eller användande av produkten inte följer de avtal som upprättats. Detta är väldigt fördelaktigt för den växande ”XaaS-ekonomin”, där en ägare av en större flotta av produktindivider hyr ut dessa till många olika användare och där det är viktigt att kunna försäkra sig om vem som har ansvar när och att produkten används inom avtalsreglerade former.

Data är det nya verktyget för hållbarhetsreglering

Återvinning och kretsloppsdesign är ett område som redan har påverkat livscykelhantering och marknadsreglering i grunden. Digital livscykelhantering möjliggör att det inte kan fuskas med återvinningen av en produkt utan att den faktiskt levereras till en certifierad återvinningscentral och passerar ett antal kontrollpunkter som säkerställer att produkten är återvunnen – och därmed inte dyker upp i ett land med mer grovmaskiga kontrollsystem i Östeuropa, Asien eller Afrika.

Vilka är de stora utmaningarna?

Den pågående digitaliseringen av allt, dvs. ”Internet of Things” (IoT), all information som därigenom görs tillgänglig på webben, alla transaktioner som görs över nätet etc. kräver att vi tänker nytt inom flera områden:

Tillit och ansvar
Detta handlar det primärt om att implementera mekanismer som omöjliggör manipulation av data. Blockkedjor är numera en välkänd teknik för att säkerställa just dataintegritet och tillstånd.

Säkerhet
Att säkerställa att data faktiskt kommer från en betrodd källa, vilket inbegriper både rigorösa processer för nyckeldistribution, liksom etablerad robust teknik för autentisering, auktorisering, kryptering och dataintegritet kopplat till kommunikation med distribuerade noder.

Miljö
Att vidareutveckla det ekosystem som innefattar både producenter och återvinningsaktörer för att etablera metoder och processer säkerställer att metoder och processer efterföljs, där t.ex. sensorer hos återvinningsbranschen på ett enkelt sätt kan integreras med det digitala livscykelhanteringssystemet.

Flexibilitet & framtidssäkerhet
Många produkter har långa livslängder, vissa produkter kan dessutom uppgraderas senare i dess livscykel, därför måste informationsmodeller vara möjliga att förändra på ett kontrollerat sätt utan att det påverkar historiken.

Affärsnytta
Både säkerhet och miljömässig hållbarhet är viktiga kundkrav, liksom förmågan att skapa tillit mellan aktörer i värdekedjan genom produktens egna data. Med kundkontrollerad anonymisering av produktindividens data kan tillverkaren på ett säkert sätt få tillgång till viktig produktstatistik utan att bryta mot personlig integritet.

Det här låter intressant, hur skulle Kvadrat kunna hjälpa kunder inom detta?

Inom Kvadrat har vi många konsulter med kunskaper inom alla dessa områden. Vi är ett antal specialister inom industriell IoT, säkerhet och kommunikation som har startat bolaget TVILLING med avsikt att bygga en SaaS-tjänst för digital livscykelhantering.

Anledningen till namnet Tvilling är att varje produktindivid har en egen digital tvilling. Vi har precis startat upp verksamheten under våren 2022, och implementerar just nu en första version av denna SaaS-tjänst. Vi har jobbat med olika aspekter av dessa problem under flera år, men det är under senaste året flera pusselbitar fallit på plats, både tekniskt och affärsmässigt.

Vår ambition är att skapa ett ekosystem och en generisk plattform tillsammans med svensk produktutvecklande industri för att stödja en affärscentrisk säker digitalisering av produkternas livscykelhantering.

Vill du veta hur Kvadrat skulle kunna hjälpa dig och din organisation med? Läs mer här eller kontakta artikelförfattarna.